Den ibland bortglömda räddaren i nöden

Postat i Okategoriserat kl. 22:57 av | Kommentarer (0) |

Jag är ibland väldigt glad att jag valt att ha kvar den här bloggen, trots att jag aldrig hittar tiden till att skriva något här. Som den här kvällen, till exempel. Jag sitter här i min ensamhet (för tillfället) med en rinnande näsa, rosslande hals och en trasig axel (igen...). Den gick ju ur led i höstas (om jag ens har berättat det för er? Hm, kommer inte ihåg...) och gjorde det ännu en gång för ca en månad sedan. Händelsen till det då? Jo, jag vände mig om i sängen. What the hell, liksom?! Som tur var så hoppade den inte ur led så mycket och jag kunde få den på plats själv, utan ett till drygt besök till akuten som jag verkligen inte orkade med. Sedan hade jag en tid bokad hos ortopeden i fredags så det var bara att traska dit och berätta om denna fåniga incident och höra vilken dom jag skulle få. 

Domen jag fick var: operation. Detta gjorde mig faktiskt förvånad, då jag hört att det ska vara mycket till för att dem ska operera en axel som ofta hoppar ur led och min har ju "bara" gjort det tre gånger totalt. Tydligen så har deras beslut något att göra med mina leder som är överrörliga i armbågarna, axlarna och även i ryggen. Det gör tydligen att ledbanden i axeln töjs ur ännu mer, alltså behöver dem gå in och sy fast förstärkande trådar som ska hålla allt på plats. Ingreppet kommer som tur är vara väldigt litet (titthålsoperation) så jag kommer förhoppningsvis inte få ett till stort och fult ärr på min kropp, som jag mot min vilja börjat samla på mig en del av. Så nu är det bara att ringa till en arbetsterapeut och träna upp axeln så gott det går innan operationen och vänta på att dem ska kalla mig. Jag är inte speciellt taggad på ännu en operation men jag tar hellre det och en ganska lång rehabilitering istället för att lida med en axel som känns som om den ska hoppa ur led så fort jag lägger lite tryck på den. 

Nej någon vidare tur har jag ju inte med saker och ting. Men nu har jag fått ur mig lite av detta och ska fortsätta dricka min kopp te och invänta pojken min som sitter och spelar. 

Ha det fint, tills vi hörs igen om några månader, hehe.


Saknar dessa långa grusvägar lite faktiskt... Karlskrona har ju så många backar...


Annons:

Kommentarer

Skriv en kommentar ♥